Så stärkte Vittra Östertälje sitt närvarofrämjande arbete
För ett par år sedan växlade Vittra Östertälje upp sitt arbete med närvarofrämjande insatser och systematisk uppföljning av frånvaron. Skolan behövde ändra sitt arbetssätt eftersom ett antal elever av olika anledningar inte kom till skolan. En förklaring var att de hade svårt att återgå till ordinarie undervisning efter pandemin, bland annat på grund av ökad ångest och social fobi.
Tamara Todorovic, kurator, och Katarina Montenius, rektor Vittra Östertälje
Idag har skolan, med 435 elever i årskurs F-9, inte en enda hemmavarande elev.
— Vi införde en anpassad undervisningsgrupp, utvecklade våra rutiner för hur vi hanterar frånvaro och prioriterade närvarofrämjande insatser i skolkuratorns uppdrag. Vi ökade också kunskapen om det närvarofrämjande arbetet i hela personalgruppen, berättar skolans rektor Katarina Montenius.
Flexgrupp möter elevernas behov
De elever som hade svårt att komma tillbaka till Vittra Östertälje efter pandemin berättade för skolans elevhälsoteam att de upplevde den ordinarie klassrumsundervisningen och allmänna skolmiljön som jobbig på grund av för mycket intryck.
—Vi tolkade elevernas behov som att de behövde ett mindre sammanhang, med färre elever och intryck och en miljö som var mer avskalad från ljud och ljus, berättar skolans kurator Tamara Todorovic.
Det blev startskottet till skolans flexgrupp.
—Tanken med flexgruppen är att kunna möta elevernas behov av en mer anpassad skolgång, med mycket högre vuxennärvaro och mer stöd i undervisningen. Det kombineras med ordinarie undervisning beroende på deras behov och mående. Flexgruppen fyller en viktig funktion på skolan än idag och vi har förfinat arbetet och lyckats fånga upp många elever som varit i riskzonen för att bli hemmavarande, säger hon.
—Vi ser att elever med NPF, främst inom autismspektrumet, samt elever med ångestproblematik och social fobi oftare än andra riskerar att bli hemmavarande. Den ordinarie skolmiljön ställer höga krav på att eleverna ska hantera flertalet sociala interaktioner med andra elever och vuxna, att de ska samspela och samsas om de gemensamma ytorna. Det är inte lätt för vissa elever, säger Tamara Todorovic.
Tydliga rutiner lägger grunden
För att ha koll på vilka elever som riskerar att utveckla en problematisk skolfrånvaro krävs tydlig systematik med noggranna uppföljningar och rutiner. Var tredje vecka följer Tamara Todorovic upp frånvaron och fyller i frånvaroöversikten med alla elever som har mer än 15 procents frånvaro eller uppvisar ett återkommande mönster i sin frånvaro.
Därefter går hon, tillsammans med skolans biträdande rektor, grundligt igenom varje elev. De följer upp tidigare frånvaro och återkommande mönster. Underlaget delas sedan också med ansvarspedagogerna.
—Vi kollar närmare på orsakerna till frånvaron för att se om det finns något som är skäl till oro. Om vi hittar något som avviker går vi vidare enligt en tydligt definierad och förankrad arbetsgång, säger Tamara Todorovic.
Mönster i frånvaron, två långa sjukdomsperioder per termin, skolk eller över 15 procents föranmäld och icke föranmäld frånvaro är exempel på indikationer som får skolan att omedelbart agera.
Fokus på närvarofrämjande insatser
Det finns dock mycket en skola kan göra innan elever hamnar i riskzonen för ökad frånvaro. På Vittra Östertälje lägger man mycket kraft på det förebyggande och närvarofrämjande arbetet.
—Det handlar i grund och botten om att alla elever ska känna sig sedda, de ska veta att de är viktiga och att vi bryr oss om dem. Att skapa trygghet helt enkelt, med goda relationer mellan elever och oss vuxna på skolan, säger rektor Katarina Montenius.
—Idag har vi inga elever som är hemmavarande och det är ett resultat av ett idogt arbete under flera år. Det tar tid att implementera nya arbetssätt och få med alla på tåget. En nyckel har varit att en person har det övergripande ansvaret för arbetet med frånvaron och lyfter det både i elevhälsoteamet och i hela personalgruppen, säger hon.
Att ständigt utvärdera och förbättra är också en framgångsfaktor enligt Tamara Todorovic.
—En gång per termin har vi i elevhälsan en workshop där jag går igenom rutiner och konkreta exempel från föregående år. På så vis blir det tydligt för alla vad vårt gemensamma arbete faktiskt leder till. Att pedagogerna upplever att arbetet är effektivt och viktigt är helt avgörande, och det gör de hos oss, säger hon.
Framgångsfaktorer i det närvarofrämjande arbetet på Vittra Östertälje
- Att göra närvaroarbetet till allas angelägenhet
- Starkt fokus på goda relationer och en trygg skolmiljö
- Långsiktigt arbete med insikten att det kan ta tid att nå resultat
- Tydliga processer för frånvarorapportering och uppföljning
- Flexgruppen som erbjuder elever individuellt anpassad undervisning i mindre grupp