Blogg SchoolSoft Sätt ditt barn i kö
Frösunda IKT

Från IKT- rookies till experter

För ett och ett halvt år sedan var IKT (informations- och kommunikationsteknik) på Vittra Frösunda i Solna ett begrepp utan innehåll. Idag är IKT en naturlig del av både lärarnas planering och elevernas undervisning.  Genom ett systematiskt kollegialt lärande och gemensamma strukturer för de digitala hjälpmedel och verktyg som används har man sett en tydlig förbättring både när det gäller stress och elevernas prestationer. 

Enligt skolans rektor AnnSofi Rydholm har alla medarbetare har varit delaktiga i att bygga upp IKT-arbetet, men det är Joel Filipp, ansvarig för IKT på skolan, som drivit utvecklingen.

– Tidigare var IKT rätt eftersatt på vår skola, vi hade ingen som drev på och vi saknade djupare kunskaper om hur vi skulle använda de tekniska hjälpmedel vi hade. När Joel började hos oss köpte vi Chromebooks till alla eleverna i årskurs 7-9 och vi hade en plan för vad vi ville åstadkomma med dem.  Samtidigt gick Vittra som huvudman över från en IT-strategi med iPads till just Chromebooks, så vi var inte ensamma om att inse att ett bra tangentbord betyder mycket, säger AnnSofi Rydholm.

Fördelarna med att arbeta aktivt och strukturerat med IKT är många och effekterna har inte låtit vänta på sig.

–  Eleverna upplever att skolarbetet är lättare eftersom de gemensamma strukturerna är på plats och de känner igen de verktyg som används eftersom alla lärare använder samma appar, menar Joel Filipp.

Även lärarna upplever fördelar kopplade till planeringen av undervisningen.

–  När man pratar med sina kollegor så är det många av dem som känner sig mindre stressade eftersom de känner att de har fått bättre hjälpmedel för att planera undervisningen, och att arbetet med IKT har gjort det lättare att följa elevernas kunskapsnivåer löpande, säger Joel Filipp.

Gemensamma verktyg

Var tredje vecka har lärarna på Vittra Frösunda utbildning på temat IKT och samtida undervisning, och vid varje tillfälle får de med sig läxor till nästa. Vittra Frösunda är precis som alla Vittraskolor GSfE-skolor, alltså skolor som är uppkopplade till Google Suit for Education. I GSfE finns många applikationer som man kan arbetar med, men på Vittra Frösunda har man utifrån forskning och egen erfarenhet valt ut ett antal applikationer som alla lärare använder.

– Det gör att eleverna känner igen sig och att alla lärare vet att de applikationer vi använder är kvalitetssäkrade. Vi lärare har också ett IT-råd som bland annat utvärderar nya appar, berättar Joel Filipp.

– En viktig fråga att ställa sig när det kommer till applikationer är om den ersätter något som finns och gör det bättre? Om inte, skippar vi den. Genom att hålla oss till få och utvalda appar kan vi minimera tiden för teknisk support i klassrummet och istället lägga tid på det som bidrar till elevernas ökade lärande, säger han.

Classroom är den stora behållningen

Flera av apparna påminner om verktygen i Microsoft Office och Apples verktyg. Det finns verktyg för att skriva, göra presentationer eller arbeta med Excel som i Google heter Kalkylark. Enligt Joel Filipp är dock den stora behållningen i systemet Classroom, vilket fungerar som en virtuell lärmiljö för eleverna.

– Där kan lärare publicera material till eleverna och de kan i sin tur lämna in sitt arbete. Det bidrar till ordning och reda samtidigt som läraren får en snabb överblick av vilka elever som fullföljt uppgiften eller inte lämnat in material, säger han.

Classroom erbjuder även en smidig ingång för att arbeta ämnesövergripande, något alla Vittraskolor gör. Två eller flera lärare kan samarbeta i ett Classroom kring samma uppgift eller ämnesområde. Även kalendern är ett smidigt verktyg för eleverna, där de, utöver sitt schema även kan se inlämningsdatumen så fort läraren har publicerat dem i Classroom.

Classroom i klassrummet

När ett nytt arbetsområde eller en ny uppgift ska introduceras ger läraren eleverna först en presentation, som även har delats med dem via Google Classroom innan lektionen. Eleverna kan också få mallar som de ska använda när de löser en uppgift. Läraren brukar även skriva ner punkter på vad eleverna ska göra och se till att de delar dokumentet så att de i sin tur kan få kommentarer från läraren i olika faser av en uppgift.

– Efter två veckor in i ett projekt gör jag ofta ett kunskapstest i en av apparna och kan då fånga upp vad de fått med sig, vad jag som lärare har lärt dem och om det i sin tur överensstämmer med det jag planerat. Jag får på så vis möjlighet att täppa igen eventuella luckor och får samtidigt en egen kvalitetscheck på min undervisning, säger Joel Filipp.

– Svårigheten med långa projekt är att det ställer krav på eleverna att sätta igång i tid. Där vi tidigare sett att elever förhalat sin uppgift kan vi nu följa vad de presenterar under ett undervisningspass och vi kan dessutom ge formativ återkoppling på deras prestation. På det sättet får vi snabbare fatt i de elever som behöver mer uppmuntran eller stöd. Många som har svårt att komma igång blir hjälpta av tydliga ramar, det hjälper dem att känna sig sedda. Någon ser vad de har gjort och säkerställer att de kommer igång. Däremot får man som lärare vara tydlig med hur och när man återkopplar och kommenterar så att det inte blir en ohållbar arbetssituation för en själv, säger han.

Effekt i alla ämnen

När det gäller elevernas prestationer kan man på skolan se en markant förbättring i hur de använder det svenska språket.

– Ett exempel är att de väger ord och använder synonymer på ett helt annat sätt. Det syns även på de nationella proven. Vi ser också att det skett en förbättring bland de elever som inte har svenska som modersmål, där den formativa återkopplingen och textproduktionen gjort att ordförrådet växt, vilket också gett positiva spill-over-effekter på de andra skolämnena. Även betygssättningen blir mer rättssäker, säger AnnSofi Rydholm.

– Att arbeta i Classroom underlättar i bedömningen och betygsättningen eftersom man vet exakt var eleven var någonstans kunskapsmässigt vid en viss tidpunkt och sedan kan följa vilken utveckling hen har haft, säger hon.

Datorer i skolan har varit föremål för mycket kritik de senaste åren, och på frågan om satsningen på IKT var självklar svarar Joel Filipp så här:

– Det stämmer att det har funnits en övertro till de tekniska hjälpmedlen och en överskattning av elevernas datakunskaper. Jag tror att det som blev problemet när man implementerade datorer i skolan i början på 2000-talet var att man bara gav dem till eleverna och menade ungefär ”här varsågod, hela världens kunskap finns i denna dator, lycka till”. Lärarna var inte heller utbildade i hur de skulle använda de tekniska hjälpmedlen för att höja elevernas måluppfyllelse. Eleverna fick istället en undervisning som präglades mer av ‘eget ansvar’ och det som kallas för en elevutforskande lärarstil.

AnnSofi Rydholm menar att Vittra Frösunda har gynnats av att skolan inledde sin IT-satsning samtidigt som Vittra centralt presenterade sitt verktyg Samtida undervisning, ett samarbete med Ann S Pihlgren, fil. dr. och forskare i pedagogik.

– Vi kunde verkligen anpassa det digitala till den undervisningsstil som Ann S Pihlgren lyfter fram mest framgångsrik vad gäller effekten på elevernas måluppfyllelse,  scaffolding. Idag känner lärarna på skolan att de har god kunskap om olika program och applikationer och att de kan använda olika applikationer till olika ändamål. Det är stor skillnad mot tidigare då eleverna betraktades som proffs på det digitala. Som lärare behöver du absolut inte vara programmerare på elitnivå, men du behöver kunna system och applikationer, säger AnnSofi Rydholm.

– Många lärare har dessutom en övertro till elevernas digitala teknik och kommunikation, men frågan är om de kan det som vi vill att de ska kunna? De är jättebra på att ladda upp en bild på Instagram. Men vi sviker dem om vi likställer deras aktivitet på sociala medier med digital kompetens. Det finns rapporter som konstaterat att datorvanan har blivit sämre bland skolungdomar i Sverige något som kan hänga samman med det ökade användandet av iPads. säger Joel Filipp.

Avslutningsvis, ni har gjort en snabb utveckling vad gäller IKT-kompetensen och era arbetssätt, vilka är era tips för ett framgångsrikt IKT-arbete?

  1. En tydlig plan för vad man vill åstadkomma och hur man vill gå till väga. Viktigt att någon är ansvarig samtidigt som man arbetar för att sprida kompetensen på enheten.
  2. Tydliga bestämmelser om verktyg, hur ska Classroom se ut, hur delar man filer, vilka applikationer används till vad.
  3. Tid för implementering och fortbildning för medarbetarna.
  4. En nyfikenhet och vilja att pröva och utmana sig själv och sin undervisning.

Emelie Sporrong

Publicerad 10 maj, 2017

Hittade du inte vad du letade efter?